Jag frågar åt en kompis!
Det finns så många frågor om alkohol som du kanske inte vågar fråga själv. Eller som kanske inte känns riktigt rumsrena.
Men på min hemsida är det väldigt högt i tak.
Jag älskar att svara på frågor och har skrivit en liten FAQ-sektion med några av de vanligaste frågorna som jag får i mina utbildningar.
Saknar du svaret på just din fråga? Hör gärna av dig!
Allmänt om alkohol
Promille betyder tusendel. I alkoholsammanhang används det som ett mått på hur många tusendelar alkohol du har i utandningsluften. I Sverige utgår vi från promille, medan vissa andra länder använder procent. Till exempel i USA används BAL (Blood Alcohol Level), där 0,2 promille i Sverige motsvarar 0,02 procent i BAL.
Ett standardglas är ett forskningsmått för att jämföra alkoholmängden i olika drycker. Ett standardglas motsvarar ungefär 1,5 cl ren alkohol. Exempel: 4 cl starksprit (40 %), 12 cl vin, en liten burk starköl (33 cl), och 50 cl folköl innehåller alla ett standardglas. Lättöl motsvarar ett halvt standardglas. En flaska vin innehåller cirka 6 standardglas (lite beroende på alkoholhalt). Riktlinjerna för lågriskbruk baseras på standardglas.
Enligt uppdaterade riktlinjer kan både män och kvinnor dricka upp till 10 standardglas per vecka utan att öka risken för alkoholrelaterade problem. Maxgränsen per dag är 4 standardglas. Det finns också alkoholfria zoner: inför operation, vid sjukdom, graviditet, amning, på jobbet och vid bilkörning.
Nej, man kan inte vara allergisk mot själva alkoholmolekylen, men man kan reagera på ingredienser i drycken, som gluten i öl eller histaminer i rödvin. Inom självhjälpsgrupper används ibland begreppet alkoholallergi som en metafor för alkoholism – att ett enda glas kan vara lika farligt som en jordnöt för en allergiker.
Levern bryr sig inte om dryckens form – det är mängden och hastigheten av alkoholen som spelar roll. Öl kan därför vara lika skadligt som sprit. Öl är dessutom vanligast bland personer med alkoholproblem, eftersom det är billigare och mer lättillgängligt.
Hur alkohol funkar i kroppen
Kvinnor tål alkohol sämre eftersom de oftast har mindre kroppsstorlek och en högre andel underhudsfett. Det finns en gammal myt om att kvinnor saknar ett visst enzym i magsäcken som bryter ner alkohol, men detta har visat sig inte stämma. När forskare försökt återskapa dessa resultat har de funnit att det snarare handlar om ålder än kön. Alkohol löser sig bäst i vatten, så en större kropp med låg fettprocent ger en lägre promillehalt än en mindre kropp med högre fettprocent – lite som att samma mängd snabbkaffe smakar starkare i ett espressoglas än i en tekopp.
Alkoholnedbrytning beror på leverns storlek och hälsa. Studier visar att kroppen normalt förbränner mellan 2–4 cl starksprit i timmen (vid 40 %), men i undantagsfall kan det vara upp till 8 cl. Dagsform och om man ätit spelar också in. De flesta rekommendationer utgår från att man förbränner cirka 2 cl per timme – men det är inget man bör använda för att försöka räkna ut när man är nykter igen. Många som gjort det har blivit av med körkortet eller orsakat olyckor.
Även om mängden alkohol som överförs till bröstmjölk är mycket liten, så är det ändå bäst att undvika alkohol under amning. Att ta hand om en bebis kräver full koncentration, tålamod och närvaro – därför är det klokast att avstå, för säkerhets skull.
Det korta svaret: inget alls. Lagen säger visserligen att gränsen går vid 0,2 promille, men eftersom människor förbränner olika snabbt och kör olika bra, finns det bara en säker rekommendation – drick inte alls om du ska köra. Promilletabeller kan vara missvisande, och många har blivit stoppade eller orsakat olyckor trots att de ”räknat på det”.
Skadorna beror på hur mycket du dricker. Håller du dig till riktlinjerna för lågriskbruk är risken låg. Men om du överskrider dessa gränser kan över 60 olika hälsoproblem uppstå – inklusive sjukdomar i levern och bukspottskörteln, viss typ av bröstcancer, blödningsrisk vid operation och alkoholism. Vissa av dessa sjukdomar kan triggas även av små mängder alkohol.
Dåligt ölsinne är ett informellt uttryck för personer som blir störiga, otrevliga eller aggressiva när de dricker. Det är troligen en kombination av genetiska faktorer och alkoholens hämningsdämpande effekt. En person som blir arg av alkohol är ofta arg på insidan även i nyktra sammanhang, även om det inte märks förrän de dricker. På samma sätt som en blyg person aldrig skulle dansa nykter, men gör det efter några glas.
Alkoholism
Alkoholism är ett vanligt ord som används för att beskriva ett svårt alkoholberoende. Det handlar om en punkt där personen har förlorat kontrollen över sitt drickande – en slags ”point of no return” där det inte längre går att dricka lagom. Den enda hållbara lösningen är därför total avhållsamhet.
Typiska tecken på alkoholism är ett starkt begär efter alkohol samt abstinenssymptom som illamående, smärta och skakningar när man slutar dricka. Alkoholism är en dödlig sjukdom som påverkar hjärnan, men det finns ett mycket effektivt ”botemedel” – att helt sluta dricka.
Nej, man kan inte födas som alkoholist – det krävs faktiskt att man dricker för att utveckla alkoholism. Däremot kan man födas med en genetisk sårbarhet som gör det lättare att hamna i ett riskbruk eller utveckla beroende jämfört med andra som inte har samma genetiska bakgrund.
Nej, det går inte. Har man utvecklat alkoholism så är kontrollförlusten total och det går inte att börja dricka ”lagom” igen. Om någon säger att de är alkoholist men har lärt sig att dricka kontrollerat, så var de troligen inte alkoholister från början.
Det finns däremot människor med skadligt bruk – som har haft många liknande symtom som en alkoholist – men som ändå kan återgå till ett måttligt drickande. Skillnaden är att dessa personer aldrig passerade den punkt där kontrollen över alkoholen var helt förlorad.
Det är en riktigt bra – och viktig – fråga. Och bara det faktum att du ställer den antyder att du kanske redan är orolig, för egen del eller någon annans. Den oron bör du ta på allvar.
Varför skulle du känna dig osäker om allt var i sin ordning? Det är inte alltid så lätt att fånga upp tecken på ett begynnande alkoholproblem, för många av de tydliga tecknen visar sig först när det redan är för sent.
Så börja med att fundera på hur viktig alkoholen är för dig eller den du bryr dig om. Om den spelar en stor roll i vardagen – i både med- och motgång – kan det vara ett varningstecken. Du kan också se till mängden. Dricker du mer än 10 standardglas i veckan – alltså knappt två flaskor vin – så ligger du över den gräns som definierar lågriskbruk och är inne på riskbruk.
PEth, eller fosfatidyletanol, är ett ämne som bara finns i kroppen om man dricker alkohol – därför används det i blodprov för att avgöra om någon har en överkonsumtion. Ju högre värde, desto mer har du druckit.
PEth-testet är särskilt användbart om man vill få en objektiv bild av sitt drickande, eftersom levern inte ljuger – till skillnad från våra egna bortförklaringar och försvarsmekanismer. Exempelvis används PEth vid utredningar för att få tillbaka körkortet efter rattfylleri, där värdet måste ligga under 0,3 μmol/L.
Här är en tolkningstabell för PEth:
Värde | Tolkning |
< 0,05 μmol/L | Personen dricker inte alls eller mycket sällan. |
0,05–0,30 μmol/L | Dricker med låg risk för problem. |
> 0,30 μmol/L | Tecken på skadligt drickande. |
Skojsiga fakta
Det beror på hur snabbt du dricker. Om du sveper ett glas vin, en liten burk starköl eller 4 cl starksprit får du i dig ungefär samma mängd alkohol. Men eftersom vin och öl innehåller mer vatten och andra ämnen blir du oftast fullast av sprit, eftersom den är mer koncentrerad.
Ja, om du befinner dig minst 1 600 meter över havet kan du bli dubbelt så berusad av samma mängd alkohol som vid havsnivå. Det har att göra med lufttryckets inverkan på cellväggarna. Det är också därför människor ofta känner sig extra påverkade av alkohol på flygplan, eftersom kabintrycket motsvarar ungefär 2 000 meters höjd.
Ja, bubblorna i kolsyrade drycker hjälper alkoholmolekylerna att snabbare och effektivare tas upp i blodet. Det är därför ett glas bubbel på fastande mage kan kännas starkare än ett glas vanligt vin.
En karatefylla är när man är så full att man måste ”slå sig fram” för att komma någonstans man inte visste att man skulle. Det är ett ganska träffande uttryck för en typisk svensk festfylla, ofta förknippad med impulsiva eller riskfyllda beteenden. Denna typ av berusning är också kopplad till ökad olycksrisk, särskilt för personer under femtio år.
En kalsongfylla är motsatsen till karatefylla – en lugn, planerad fylla där man iklädd underkläder dricker sig berusad hemma i soffan framför TV:n. Det är ett låneord från finskan (kalsarikännit) och representerar en mer avslappnad och tillbakadragen alkoholkultur.
Systembolaget är det enda stället där man som privatperson i Sverige får köpa starköl, vin och sprit. Deras affärsidé är att sälja med ansvar, snarare än att sälja så mycket som möjligt. Systembolaget finns för att skydda dem som riskerar att få problem, vilket gör att Sverige har en lägre konsumtion och ofta bättre kvalitet på det som konsumeras jämfört med många andra länder i Europa.
En lättöl innehåller ungefär lika mycket alkohol som 2 cl starksprit (40 %). Det är dock svårt att bli full på lättöl eftersom man måste dricka stora mängder, vilket gör att man oftast blir kissnödig innan man blir berusad. Lättöl är så socialt accepterat att man till och med kan dricka det och samtidigt vara medlem i nykterhetsorganisationer.
Myter
Ja, faktiskt. Om du vill undvika att bli för full kan du dricka grädde, äta smör eller ta en smörgås – poängen är att det ska finnas mat i magen. När magen är fylld med mat tar det längre tid för kroppen att ta upp alkoholen, vilket gör att du blir berusad långsammare.
Nej, inte om vi pratar om riktig sprit som innehåller etanol. Priset på flaskan har inget att göra med hur farlig alkoholen är. En flaska rödvin som kostar 800 kronor är alltså inte mindre skadlig för kroppen än ett billigt spanskt lantvin från Tyskland – så länge båda innehåller etanol och inte till exempel metanol, som är giftigt.
Det här är en vanlig myt, särskilt bland skolbarn. Men det är inte sant. Du kan få minnesluckor när du är väldigt berusad, eftersom hjärnan inte lagrar minnen som vanligt – men det är inte samma sak som att du tappar hjärnceller. Personer med alkoholproblem har inte stora hålrum i hjärnan bara för att de har druckit mycket.
Det här är en ofta upprepad varning – att man inte ska dricka när man är ensam. Men egentligen spelar det ingen roll om du är ensam eller i sällskap; det är mängden alkohol och hur snabbt du dricker som avgör om det är skadligt. Anledningen till att man ofta varnar för ensamdrickande är att många med alkoholproblem isolerar sig, men det är inte själva ensamheten som är farlig – det är överkonsumtionen.
Det här är en väldigt vanlig myt. Men din lever bryr sig faktiskt inte om vilken sinnesstämning du är i när dricker. Det som spelar mest roll är hur mycket du dricker och hur ofta du gör det. Intressant nog är det ofta sociala och utåtriktade personer som utvecklar alkoholism – inte de ledsna och deppade som man kanske tänker sig.