Frågor & svar om alkohol

Här är några vanliga frågor jag stöter på under mina föreläsningar och utbildningar.

Har du en fråga du vill ha svar på? Hör av dig!



Allmänt om alkohol

Allmänt om alkohol

  • Vad är promille?

    Promille betyder tusendel. I alkoholsammanhang är det ett mått på hur många tusendelar alkohol du har i utandningsluften. Medan vi i Sverige utgår från promille använder vissa länder procent (hundradel). Ett bra exempel på det är USA där man använder sig av begreppet BAL (Blood Alcohol Level). Har du 0,2 promille i Sverige motsvarar det en BAL på 0,02 procent.

  • Vad är ett standardglas?

    Ett standardglas är ett mått som används inom forskningen för att hålla reda på hur mycket alkohol en dryck innehåller. Om man använder begreppet standardglas så kan man jämföra drycker med varandra. Ett standardglas innehåller mellan tummen och pekfingret 1,5 cl ren (100 %) alkohol. Om man vill jämföra olika drycker så kan kan man utgå från dessa siffror. Starksprit (40 %) 4 cl, vin ungefär 12 cl, en liten burk starköl (33 cl) och folköl 50 cl. En lättöl innehåller ett halvt standardglas.

    Begreppet standardglas är bra att kunna eftersom riktlinjerna för lågriskbruk bygger på dessa.

  • Vad är riktlinjerna för lågriskbruk?

    I nästa alla länder finns det officiella rekommendationer om hur mycket man kan dricka innan risken för problem ökar. Ibland står de till och med på burken eller flaskan man köper. I Sverige uppdaterade Stockholms läns landsting de här riktlinjerna i linje med internationell forskning för några år sedan. Och det är de jag använder i mina utbildningar och böcker, även om Socialstyrelsen och andra statliga myndigheter inte har hunnit ändrat sina webbsidor ännu.

    De nya riktlinjerna säger att man kan dricka upp till 10 standardglas (se frågan ovan) per vecka utan att öka risken för problem. Detta gäller både för män och kvinnor. Den dagliga gränsen är 4 standardglas de dagar som man dricker.

    Jag tycker dock att siffran 4 bör vara 3 för kvinnor, därför har jag skrivit det i min bok. Skälet till detta är att forskningen inte är helt glasklar på den här punkten. Och använder man sitt sunda förnuft och erfarenhet så tror jag många kvinnor skulle vittna om att de blir rätt fulla om de dricker 4 glas en kväll. Och blir man full, ja, då befinner man sig inte i lågriskzonen längre.

    De här uppdaterade riktlinjerna pratar också om alkoholfria zoner då man inte bör dricka alls. Där hittar vi exempelvis inför operation, vid vissa sjukdomstillstånd, under graviditet och amning, på arbetsplatsen och när man kör bil.

  • Kan man vara allergisk mot alkohol?

    Nej, det kan man inte. Om du med allergisk menar samma sak som t.ex. jordnötsallergi. Jag har aldrig hört talas om någon eller i läst i forskningen om någon som är allergisk mot själva alkoholmolekylen. Däremot kan man vara allergisk eller känslig mot ingredienserna i en dryck, t.ex. gluten som finns i öl eller histaminer som finns i rödvin.

    Ordet alkoholallergi är något som man ibland använder inom AA och andra självhjälpsgrupper som en liknelse för att förklara varför personer med alkoholism aldrig mer kan dricka. Jag tycker att är en rätt bra liknelse även om den ju inte rent faktamässigt stämmer. För en person med alkoholism med alkoholism kan det alltså vara lika farligt att dricka ett glas som det kan vara för en jordnötsallergiker att äta en liten jordnöt. Eller vad tycker ni?


  • Skojsiga fakta

    Skojiga fakta

  • Vad blir jag mest full av?

    Det beror på hur fort du dricker. Om du sveper ett glas vin, en liten burk starköl eller 4 cl starksprit kommer du få i dig samma mängd alkohol. Men eftersom vin och öl också innehåller mer vatten, kalorier och lite annat jox blir du fullast av sprit.

  • Blir jag mer berusad på hög höjd?

    Helt rätt. Om du befinner dig minst 1 600 meter över havet kan du bli dubbelt så berusad på samma mängd som om du druckit den vid havsnivå. Eftersom jag inte är specialist på ämnet har jag fått det förklarat för mig att det har något med lufttryckets inverkan på cellväggarna att göra.

    Det här förklarar ett fenomen som många har varit med om, nämligen pruttfulla tanter på charterflyget. De kanske bara drack tre småflaskor vin på vägen till Mallis, men eftersom tryckkabinen jämnar ut ungefär till 2 000 meter över havet (och inte havsnivå) får vi denna effekt.

  • Blir jag mer full av kolsyrade drycker?

    Jepp. Anledningen är att bubblorna för ut alkoholmolekylen snabbare och mer effektivt i blodet. Fråga mig inte exakt hur det här funkar – men tror, mig, det funkar. Det är därför du kan känna dig mer påverkad av ett glas bubbel på fastande mage, jämfört med ett glas vitt vin.

  • Vad är en karatefylla?

    Definitionen av en karatefylla är ”när man är så full att man måste slå sig fram för att nå dit man inte man visste att man skulle”.

    Det här fenomenet förekommer ofta i vår svenska dryckeskultur. Speciellt när det är fest eller lördagkväll.

    Många som gillar karatefyllor tänker säkert att det inte är någon fara så länge de dricker för att det är kul. Sanningen är att sociala personer som gillar när det händer grejer faktiskt har en ökad risk för alkoholproblem. Och i takt med att promillehalten ökar minskar förmågan att korrekt bedöma risker. Skador och olyckor är den vanligaste alkoholrelaterade dödsorsaken för personer under femtio år.

  • Vad är en kalsongfylla?

    En ofta välplanerad och avslappnad fylla då man endast iklädd underkläder dricker sig in i dimman i soffan framför TV:n. Kan ses som en rak motsats till karatefylla.

    Kalsongfylla är ett låneord från finskan. Och de har, föga förvånande kanske, fler synonymer för berusning än vad vi har.

  • Varför gillar vi Systembolaget?

    För att det är det enda stället där vi som privatpersoner kan köpa starköl, vin och sprit (och transportera det som vi vill) i Sverige. Deras affärsmodellen går ut på att sälja så lite som möjligt.

    85  procent av alla svenskar dricker och de flesta gör det utan att få problem. För att skydda dem som inte klarar av det finns Systembolaget, som gör det svårare och dyrare att köpa alkohol.

    En rolig biverkning av det här är att vi i Sverige dricker mindre alkohol och av högre kvalitet än resten av Europa. Och det kan väl aldrig vara fel? Optimera njutningen och minska risken, liksom.

  • Hur mycket alkohol finns det i en lättöl?

    Hela 2 cl starksprit (40 procent) faktiskt. Så i teorin kan du kunna dricka dig full på lättöl. I praktiken är det dock svårare. Det beror på att du måste få i dig så stora mängder vätska att du blir kissnödig innan du blir berusad.

    De flesta som dricker lättöl använder det som måltidsdryck. Det gör att den är så avdramatiserad att man till och med kan bli medlem i vissa nykterhetsorganisationer trots att du dricker lättöl.


  • Hur alkohol funkar i kroppen

    Hur alkohol funkar i kroppen

  • Varför tål kvinnor alkohol sämre?

    För att de oftast har mindre kroppar och mer underhudsfett. Svårare än så är det inte. Det finns en långlivad myt om att det beror på att kvinnor saknar ett enzym i magsäcken som bidrar till effektiv nedbrytning av alkohol. Så är det alltså inte. När forskarna försökte återskapa resultaten visade det sig att det här hade med ålder att göra – inte kön.

    Om du häller en matsked snabbkaffe i ett espressoglas får du tokstarkt kaffe. Om du häller samma mängd kaffepulver i en stor tekopp blir det svagt och blaskigt. Detsamma gäller för alkoholens effekt i olika kroppar.

    Alkohol löser sig bäst i vatten. Så en stor kropp med låg fettprocent får en lägre promillehalt än en liten, rund kropp.

  • Hur snabbt bryter kroppen ner alkohol?

    Det beror på hur stor din lever är och hur bra den mår. I olika forskningsstudier har man kunnat se att normalspannet ligger mellan 2–4 cl starksprit i timmen (40 %). Och i undantagsfall upp till 8 cl i timmen.

    Det finns alltså personer som förbränner långsamt och de som förbränner väldigt snabbt. Förbränningshastigheten kan också bero på dagsformen och huruvida du har ätit eller inte.

    De flesta officiella rekommendationer bygger på antagandet att du förbränner 2 cl alkohol i timmen. Men använd inte den informationen för att räkna ut någonting. För om du räknar fel, eller har en dålig dag, kan du ha alkohol i systemet långt efter att promilletabellerna säger att du borde vara nykter.

  • Kan jag dricka när jag ammar?

    Ja, det är klart att du kan det – som i att det är fysiskt möjligt att svepa en öl eller fem. Men varför skulle du?

    Mängden alkohol som når ut i bröstmjölken är visserligen försumbar. Men att ta hand om en bebis är en komplex och tålamodskrävande uppgift som kräver all din koncentration. Så skälet till att avstå är helt enkelt för att vara på den säkra, säkra sidan – och för att du garanterat klarar av att vänta några månader på att få dricka igen.

  • Hur mycket kan jag dricka och ändå köra bil?

    Det korta svaret är ingenting. Gör det inte.

    Visserligen säger lagen att gränsen går vid 0,2 promille i blodet. Samtidigt kör vi alla bil olika bra och förbränner alkohol mer eller mindre effektivt. Därför finns det bara en sak jag med gott samvete kan rekommendera och det är att inte dricka alls.

    En sista sak om promilletabeller. Jag har träffat många människor som har använt sig av sådana tabeller för att räkna ut när det är okej att köra bil igen – och de har blivit stannade av polisen och blivit av med körkorten, eller orsakat olyckor. Så strunta i promilletabellerna och ta det lugnt dagen efter du druckit.

  • På vilket sätt skadar alkohol kroppen?

    Det beror på hur mycket du dricker. Om du håller dig till riktlinjerna för lågriskbruk (som också finns i FAQ-listan) så är risken för hälsoproblem och andra knepigheter låg för de allra flesta människor.

    Men om du dricker mer än så kan du utveckla över 60 olika hälsoproblem som direkt eller indirekt orsakas av mängden du konsumerar. Och då har vi inte ens räknat in otrohet, göra bort sig, skador och trafikolyckor.

    Det finns också vissa hälsoproblem och sjukdomar där även en liten mängd alkohol kan öka risken. Exempel på sådana är blödningsrisken vid operationer, vissa typer av bröstcancer, alkoholism och alla olika sjukdomar som man kan ha i bukspottskörteln och levern. Har man något av dessa tillstånd är det säkrast att helt avstå från att dricka.

  • Kan man vara allergisk mot alkohol?

    Inte vad jag vet. Åtminstone inte på något vetenskapligt förklarat sätt. Men jag känner många som använder den liknelsen för att förklara varför de väljer att inte dricka. Precis som en jordnötsallergiker undviker att att äta jordnötter eftersom det innebär livsfara så kan inte personer som utvecklat alkoholism dricka alkohol. Inte ens i små mängder. För om de gör det så riskerar de att återfalla i sitt svåra alkoholberoende och fortsätta resan mot en för tidig död.

  • Vad är dåligt ölsinne?

    Tja, det är inte en helt enkel fråga att svara på, skulle jag vilja börja med. Svaret ligger nog lite i betraktarens öga. Men en person med dåligt ölsinne brukar beskrivas som en person som blir störig, otrevlig och kanske till och med aggressiv när det dricker. Jag tror att du känner sådana personer.

    Vad beror det på då? Också ganska svårt att svara på. Förmodligen en kombination av din unika genuppsättning och att alkohol har en hämningsdämpande effekt. Så en person som blir ilsken när de dricker är förmodligen ganska ilsken på insidan, även om det inte märks på jobbet eller i nyktra sociala situationer. Sedan – med tillräckligt mycket alkohol innanför västen – kommer de uppdämda känslorna fram på samma sätt som en blyg och hämmad person aldrig skulle dansa nykter.

  • Är det bra att ta en vit månad?

    Här måste jag ta ställa en motfråga. Varför känner du ett behov av att göra det? Vad är det du försöker bevisa och för vem?

    Att ta en vit månad har förmodligen  ingen positiv effekt alls på hälsan om du är en person som dricker lite. Om du däremot dricker stora mängder så kan det vara så att din vilja att ta en vit månad egentligen handlar om att du försöker visa för dig själv och andra att du inte har problem.

    Men vad bevisar det då? Ingenting om din risk för problem i alla fall. En person med alkoholism kan definitivt vara nykter 30 dagar i sträck eller t.om i ett helt år. Det är så man tillfrisknar. En nykter dag i taget. Det intressanta är vad som händer sen, när du börjar dricka igen.

    Vad det snarare visar är att du har ett behov att bevisa något. Och det skulle du nog inte ha haft om drickande hade varit helt oproblematiskt.


  • Myter

    Myter

  • Funkar det att äta smör för att inte bli full?

    Ja. Om du vill undvika att bli för full kan du dricka grädde eller äta smör. Men det går lika bra med en smörgås. Det viktiga är att det finns mat i magen. Då suger mag- och tarmkanalen upp alkoholen långsammare och det tar längre tid att bli full.

  • Är det farligare att dricka fulsprit?

    Nix. Priset på flaskan har inget med risken att göra (om det verkligen är etanol du dricker, och inte metanol). Därför innebär en flaska rödtjut för 800 kronor samma risk för hälsan som en flaska spanskt lantvin köpt i Tyskland för 30 spänn.

  • Försvinner det hjärnceller när jag blir full?

    Det här en jättevanlig myt som vi fortfarande skrämmer skolbarn med. Det enda problemet med myten är att den såklart inte stämmer.

    Om du blir askalas kan du drabbas av en minnesluckor. Vad som händer då är du förlorar dina minnen av vad som hände den kvällen, eftersom de inte lagrades på hårddisken. Men det är inte en permanent hjärnskada. Människor som har alkoholproblem går inte omkring med stora hålrum i skallen.


  • Alkoholism

    Alkoholism

  • Vad är alkoholism?

    Alkoholism är ett ord som används av vanliga människor för att beskriva svårt alkoholberoende. Personer som har utvecklat alkoholism har passerat en slags “point of no return” och kan aldrig gå tillbaka och dricka lagom eller lite igen. Kontrollförlusten gör det helt enkelt för svårt. Det är enklare att inte dricka alls.

    Andra tecken på man har utvecklat alkoholism är att man känner ett kraftigt sug efter att dricka och att man får abstinensbesvär (smärta, illamående, skakningar) när man slutar dricka.

    Alkoholism är en dödlig sjukdom som utvecklas i hjärnan. Den goda nyheten är att det finns ett effektivt botemedel och det är att helt sluta dricka.

  • Kan människor födas med alkoholism?

    Nej. Det krävs att du dricker för att bli alkis. Däremot kan du födas med en olycklig genetisk kombination som gör det mycket lättare för dig att utveckla problem, jämfört med människor som inte har samma genetiska risk.

  • Kan alkoholister lära sig att dricka?

    Nej det kan de inte. Punkt. Har man utvecklat alkoholism så har man passerat en “point of no return” där man inte längre kan kontrollera sitt drickande och konsekvent dricka lite. Det är själva definitionen på alkoholism.

    Om du träffar någon som säger att hen är alkoholist och har lärt sig att dricka kontrollerat så var personen förmodligen inte alkoholist när de inledde behandlingen.

    En person som har utvecklat ett skadligt bruk kan uppvisa nästa alla symtom som en person med alkoholism har, men skillnaden är att de faktiskt kan (även om det kan vara jättesvårt) återgå till att dricka måttligt.

    På den här punkten tänker jag inte ändra mig.