Hur kan jag hjälpa någon som dricker för mycket?

Ungefär 300 000 personer i Sverige har utvecklat ett alkoholberoende och runt de här personerna finns deras familj, vänner och arbetskamrater. Kanske är du en av dem. Du skulle gärna vilja göra något men är samtidigt rädd att det skulle göra mer skada än nytta. I det här blogginlägget recyclar jag åtta goda råd från min bok Promille – drick smartare.

1. Sätt dig själv i första rummet

På min anslagstavla sitter ett tidningsurklipp där ledarskapskonsulten Mia Törnblom delar med sig av en teknik för att undvika att hamna i onödiga konflikter. Enligt henne ska man ställa sig tre frågor innan man ger sig in i en diskussion. De lyder så här:

1. Behöver det här sägas?

2. Behöver det sägas just nu?

3. Behöver det sägas av mig?

Om svaret är nej på någon av frågorna så är hennes rekommendation att man ska avstå. Jag har haft mycket nytta av de här tre reglerna i mitt eget liv och tror att de kan vara användbara även när det gäller alkohol. Om någon som du bryr dig om dricker för mycket så behöver det säkert sägas, men kanske inte just nu och kanske behöver du själv stöd för att kunna ingripa. Min första rekommendation blir därför att du ser till att du har det du själv behöver just nu. Både känslomässigt och praktiskt.

2. Titta på ditt eget drickande

Det andra tipset kommer möjligen att göra dig lite förbannad, men jag är övertygad om att du behöver titta på din egen alkoholkonsumtion och vilken funktion den har i ditt liv. Skälet till detta är enkelt. I samma ögonblick som du börjar ifrågasätta hur någon annan dricker kommer frågan att omedelbart studsa tillbaka. Ofta låter det så här:

– Ska du säga! Du gillar ju också alkohol. Jag har inga problem med spriten, det verkar vara du som har problem med mitt drickande. Och förresten, vi dricker ju ofta tillsammans. Vem är du att lägga dig i vad jag gör?

Skälet till att det blir så är att personen har utvecklat kraftiga försvarsmekanismer som skyddar honom eller henne från insikten om att alkoholen ställer till med problem. Försvarsmekanismer är något som vi alla har och använder oss av när vi har gjort bort oss eller inte lever upp till omgivningens förväntningar. Vi skyller ifrån oss och förminskar problem som vi har ställt till med. Du vet vad jag menar om du någon gång har ertappat ett barn med handen i en tom kakburk och hört orden:

– Det var inte jag!

Det fungerar på samma sätt med alkohol. Problemet är bara att försvarsmekanismerna är mycket starkare eftersom personen nu håller på med något som är skadligt för hälsan och som påverkar omgivningen. En av de mest effektiva försvarsmekanismerna i det här läget är att skylla ifrån sig eller få dig att känna att du överreagerar. Det är därför det är så viktigt att komma förberedd. Läs på om alkoholmissbruk och beroende och leta information om anhöriga på nätet. Finns det dessutom någon sanning i att ni dricker tillsammans och att du också gillar att festa är det bara att erkänna det och gå vidare till det som för stunden är det stora problemet. Nämligen att du är orolig för din väns drickande.

3. Håll ögat på bollen

Nästa tips handlar om att hålla fokus i diskussionen. Alltid och i alla lägen. Det finns nog få ämnen som är så svåra att prata om som just alkohol. Jag har träffat läkare som på fullaste allvar tycker att det känns lättare att fråga en patient om konsistensen på deras avföring än om hur mycket alkohol de dricker. Trots att provsvaren tydligt visar på ett alkoholmissbruk. När du väljer att prata med din vän om alkoholen kommer det med all säkerhet att leda till dålig stämning. Men det är precis det som du ska uppnå: skapa obehag. Utan obehag, ingen förändring. Om du istället låter konversationen glida iväg kommer ni snart att prata om fotboll eller din systers nya pojkvän istället. Din modiga insats i början av samtalet kommer gå förlorad och personens försvarsmekanismer kommer att segra. Håll därför fokus på personens alkoholvanor. Prata bara om det och avsluta sedan samtalet. Om det känns väldigt jobbigt så kan du faktiskt också gå därifrån, rent fysiskt.

4. Förvänta dig alltid motstånd

Jag tycker också att du ska förbereda dig på att möta motstånd. Det finns många olika definitioner på motstånd, men en definition som jag alltid kommer tillbaka till är formulerad av en amerikansk organisationskonsult som heter Peter Block.Hans definition ser ut så här:

Motstånd är en naturlig, förutsägbar och känslomässig reaktion på förändring.

Jag brukar ta organisationsförändringar på jobbet som ett bra exempel. Räck upp en hand alla ni som gör vågen när chefen presenterar den femte organisationsförändringen på mindre än ett år. Inte någon? Nä, just det. När någon vill att viska gå i en speciell riktning så vill vi automatiskt gå i den rakt motsatta. Det ligger i vår natur. Och det är inte den logiskaoch resonerande delen av hjärnan som tar över, utan den känslomässiga. Så när du lite försiktigt föreslår att det kanske(mycket bra ord!) är dags för en förändring så kommer din väns naturliga, förutsägbara och känslomässiga reaktion vara att tacka nej till erbjudandet. Men utan motstånd ingen förändring. Det är en naturlig del av förändringsprocessen. Låt dig inte nedslås om motståndet dyker upp utan se det istället som ett tecken på att något håller på att hända.

5. Använd jag-budskap

I svåra samtal om känslor är en bra tumregel att alltid prata i jag-budskap. Vilket av de här två påståendena skulle du själv tycka var lättast att lyssna på?

– Jag är oroad över att du dricker för mycket.

– Du dricker för mycket.

Min gissning är du föredrar det översta, eftersom du inte känner dig lika dömd och utpekad. En annan fördel med jag-budskap är att de inte kan ifrågasättas. Är det så du känner så är det så du känner. Och i bästa fall leder det vidare till ett samtal om varfördu känner dig oroad.

6. Var konkret

Kommer du vidare i samtalet är det också bäst att vara så konkret som möjligt. Prata om specifika situationer där du har reagerat på personens drickande eller beteende. Om din vän eller medarbetare har druckit stora mängder alkohol under lång tid kan hon ha problem med sitt abstrakta tänkande och uppleva minnesluckor. För att underlätta samtalet är det därför bra om du har med dig en lista på situationer där problem har uppstått. Det här är speciellt viktigt om personen som du ska prata med är en arbetskamrat eller någonsom du har chefsansvar för. Dokumentera sen ankomst, bakfylla och pinsamma incidenter på personalfesten och ta med listan till mötet. Anteckna också vad som händer på själva mötet och vad ni kommer överens om så att informationenkan användas i ett senare skede om det blir aktuellt med en rehabiliteringsinsats.

7. Gör vad som helst, bara du gör något

Det näst sista rådet kommer från en god vän vars storebror höll på att knarka ihjäl sig i unga år. Han fick en gång frågan i en radiointervju om vad man ska göra om man misstänker att någon har alkohol- och drogproblem. Hans svar blev:

– Gör vad som helst, bara du gör något!

För problemet i deras fall hade varit att ingen hade vågat ingripa för att de var så rädda för att göra fel. Jag tycker att det ligger mycket klokhet i detta tips. Det viktiga är inte att det blir exakt rätt. Det viktiga är att du faktiskt reagerar. Just dina ord kan bli droppen som får bägaren att rinna över. Inte för att det du faktiskt säger är så oerhört smart och genomtänkt, utan för att du är där, vid rätt tidpunkt och säger något sombryter igenom försvaret. Du banar väg för att andra också ska börja prata om problemet och gör det möjligt för din vän att börja ifrågasätta sin relation till alkohol och ta första steget mot en förändring.

8. Sök stöd för din egen skull

Till sist kommer jag tillbaka till tanken om att du ska sätta dig själv i första rummet. Många anhöriga skäms över sin situationoch känner sig ensamma. Men det behöver inte vara så. Eftersom alkoholproblem är så vanliga så finns det massor med människor som har gått igenom samma sak som du just nu gör. Det finns flera olika frivilligorganisationer som du kan ta kontakt med för att få stöd och hjälp. Du kan också ringa till din hemkommun eller närmaste beroendemottagning och fråga om de anordnar kurser eller stödgrupper för anhöriga. Ett program som jag särskilt kan rekommendera för anhöriga är CRAFT-programmet som rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer. Det som är speciellt med CVRAFT  är att det är extremt bra på att hjälpa anhöriga att må bättre samtidigt som de blir bättre på att motivera sina närstående till behandling.

#anhöriga #alkoholberoende #alkohomissbruk #prataomalkohol

Lämna en kommentar

För att visa att du är en människa och inte en maskin, räkna ut talet nedan: * Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.