Det börjar redan i maj på Facebook. Så fort solen tittar fram dyker det upp bilder på vinglas med rosa innehåll. Och jag ska erkänna att jag också blir sugen när jag ser dem – de lockar med löftet om semester, strandliv, vänner och ett lite lättare liv.
Det känns som det alltid har varit så. Men rosévinets framgångssaga är faktiskt en ganska ny företeelse – och ett bra exempel på hur effektiv marknadsföring av alkohol kan vara.
Från noll till jättestort
För 25 år sen var rosévin en icke-fråga bland svenska konsumenter. Sen började vinet marknadsföras som en fräsch sommardryck runt Medelhavet, och 15 år senare tog försäljningen fart också här.
Mellan 2007–2012 ökade roséförsäljningen på Systembolaget med 380 procent – och ju ljusare färg, desto bättre säljer det.
Elisabeth Gabay, Master of Wine och författare till en bok om just rosévin, sa i en artikel 2012: ”Ljus rosé är lättsamt och lika med fest, semester, strand och vänner.”
Jag tror hon har rätt. Reklamens ekvation – sommar, värme, strand, vänner = rosévin – är förföriskt. Och rosévin känns på något sätt inte lika mycket som en alkoholhaltig dryck jämfört med rödvin med samma alkoholhalt.
Levern struntar i färgen
Men oavsett hur ljus rosén är bryr sig inte din lever om nyansen. Den registrerar bara den totala mängden alkohol – mätt i standardglas – och just där ligger faran med rosévinet. Det smakar och känns lite som barndomens hallonsaft, och då är det lätt hänt att glaset fylls på lite för många gånger utan att man riktigt lägger märke till det.
Speciellt om du har köpt en snyggt designad vindunk och inte en flaska.
Så njut av rosén i sommar – men håll ett öga på hur många glas det blir. Levern ser ingen skillnad på rosa och rött, även om suget efter semester och lättsamt umgänge gör det.
