Det börjar redan i maj på Facebook. Så fort solen tittar fram så dyker det också upp bilder på vinglas med rosa innehåll. Det känns som att det alltid har varit på det här sättet. Men rosévinets framgångsaga är faktiskt till stora delar en ny företeelse. Och ett bra exempel på hur effektiv marknadsföringen av alkohol kan vara.
Den sista tiden har jag grottat ner mig i rosévinets historia. Det har varit en spännande resa. För det är ju någonting väldigt, väldigt speciellt med just rosévin. Det är en sommardryck, den är rosa och på nåt sätt känns den inte riktigt lika farlig som vanligt vin. Lättare att dricka på något sätt. Och jag tror att de flesta aldrig skulle komma på tanken att dricka rosé en gråmulen dag i november.
2019 året såldes det totalt 15.4 miljoner liter rosévin på Systembolaget till ett värde av 1.4 miljarder kronor. Rosévinet står för 9 procent av en totala vinförsäljningen och siffrorna pekar uppåt. Det är hisnande siffror.
Från noll till jättestort
Efter att ha letat runt på nätet och läst otaliga artiklar om rosévin så tror jag mig kunna säga att den svenska efterfrågan på rosévin till stora delar är en effekt av en mycket framgångsrik marknadsföring.
För om vi går tillbaka 25 år i tiden så var rosé en icke-fråga bland svenska konsumenter. Men sen började något hända bland länderna runt Medelhavet. Rosevinet började marknadsföras som en fräsch sommardryck och 15 år senare började försäljningen öka dramatiskt också i Sverige. Mellan åren 2007-2012 ökade rosévinsförsäljningen med 380 procent på Systembolaget. Och i Sverige är det tydligt att färgen har stor betydelse. Ljusrosa är tydligen det som säljer mest.
Utmärkt marknadsföring
I en gammal artikel i tidningen Smaka från 2012 hittar jag följande citat:
– Det är svårt att säga varför de ljusa rosévinerna blir allt mer populära. Jag tror mycket beror på en utmärkt marknadsföring. Ljus rosé är lättsamt och lika med fest, semester, strand och vänner säger Elisabeth Gabay, Master of Wine från England. Hon har skrivit en bok om just roséviner som heter ”Rosé, understanding the pink wine revolution”.
Jag tror kanske inte att jag kommer att läsa hennes bok. Men jag misstänker starkt att hon har rätt i sak. Färgen och marknadsföringen har haft väldigt stor betydelse för försäljningssiffrorna, trots att vi lever i ett land där det är förbjudet att marknadsföra alkohol. Målgruppen som man främst har riktat in sig på är unga vuxna och reklamen talar sitt tydliga språk. Sommar, värme, stranden, umgås med vänner = rosévin. Och varje sommar ökar försäljningssiffrorna.
Spelar färgen någon roll?
Ja, det gör den ju. För ju ljusare färg desto mer säljs det. Och just färgen verkar ju vara det som gör rosévinet så lättdrucket. Det ser lite ut som barndomens hallonsaft och lockar till att dricka mer.
Men, bryr sig levern om det? Nä, troligen inte. Vad levern har att ta ställning till är mängden alkohol som dimper ner i systemet. Alkoholhalten i roséviner skiljer sig inte från vita viner och vill man hålla sig i en grön zon så är det riktlinjerna för lågriskbruk som gäller. Max 10 standardglas i veckan och inte mer är 3 resp. 4 de dagar man dricker.
Oavsett färg
Ha fin semestervecka i solen!
