Promilletanten

Skit i slutstationen – våga prata om vägen dit istället

Problem, problem, problem och döden. Ungefär så skulle jag vilja beskriva den information om alkohol som jag fick när jag fick i skolan. Och jag vågar nog påstå att denna fixering vid de allra mest allvarliga problemen fortfarande dominerar den offentliga diskussionen om alkohol.

Jag tror att det finns väldigt många skäl till detta. Ett av de viktigaste är att de skyddar alla oss som dricker alkohol från att behöva tänka på vårt eget beteende. Ett annat skäl till att vi är så fixerade vid slutstationen är säkert att de flesta experter inom området jobbar inom behandlingsvärlden. Och när de diskuterar frågan så är det med utgångspunkt från de allra sjukaste – eftersom det är de som söker hjälp.

“Antingen så är man alkis eller så är man alkis inte”

Jag kommer aldrig att glömma när jag berättade för min dåvarande chef om att jag hade fått ett förlagsavtal och skulle ge ut boken Promille-drick smartare som riktade sig till riskkonsumenter. Jag jobbade då på en öppenvårdsmottagning för personer med alkohol -och drogproblem och min chef, som själv var nykter alkoholist och hade lång erfarenhet från behandlingsvärlden tittade skeptiskt på mig och sa. “Vaddå, riskkonsumenter, såna finns väl inte? Antingen är man alkis eller så är man inte det.” Nu tänker ni kanske att den här konversationen ägde rum för 25 år sen. Men så är det inte. Boken kom ut augusti 2014 exakt tre dagar efter jag lämnade vad som blev min sista anställning och startade Promilletanten.

Jag tycker att det är fascinerande hur annorlunda vi ser på alkoholproblem jämfört med andra livsstilsproblem. Pröva med att använda samma tänk när det gäller övervikt. “Antingen har man fetma eller så har man inte det”. Nä, den tankekonstruktionen funkar inte riktigt eftersom vi vet att fetma, för de allra flesta, är ett resultat av en lång period av ohälsosamma kost- och motionsvanor.

Snöbollseffekten

För mig är vägen till slutstationen istället det mest intressanta. Jag brukar använda en liknelse med en skidbacke. Tänk dig att du står längst upp i en brant skidbacke och kramar en snöboll. Sen puttar du den nerför backen tills den har blivit så stor och tung att den börjar rulla av sig själv. Längst upp i skidbacken befinner du dig i en grön zon, du dricker alkohol på ett sätt som innebär låg risk för problem, Men ju mer du dricker, desto större blir snöbollen och ju snabbare rullar den. Den kommer också att börja dra med sig kvistar, skräp och annan bråte. Och skräpet motsvarar de problem som ditt drickande kan dra med sig. Ju mer du dricker desto större risk för problem och du har gått in den gula zonen. Om du inte lägger om dina vanor nu så kommer snöbollen att öka i hastighet och tyngd och till slut kommer den att krascha in sargen i en explosion av förstörda relationer, hälsoproblem och negativa konsekvenser. Och där ligger du och undrar hur det kunde gå så illa.

Det är min absoluta övertygelse att vi måste prata mer om den gröna och gula zonen och inte bara om den röda. Allt som jag gör i Promilletanten handlar om att stå högt upp i backen och vifta med mina föreläsningar och böcker som innehåller kunskap om hur man kan dricka smartare och på så sätt förebygga problem. Högt upp på min önskelista står en grupp med kollegor med samma vision som på olika sätt och med olika verktyg jobbar för att förebygga alkoholproblem bland vuxna. Känner ni någon sådan, så kan ni väl snälla be dem höra av sig till mig? Jag skulle bli så otroligt glad om jag kunde hitta några kul kollegor att samverka med.

Jag önskar er en fortsatt trevlig helg!

Lämna en kommentar

För att visa att du är en människa och inte en maskin, räkna ut talet nedan: * Time limit is exhausted. Please reload the CAPTCHA.