I början av sommaren släpptes de nya nordiska näringsrekommendationerna, NNR. Där får vi bl.a. lära oss att vi inte ska äta mer än 300 gram rött kött per vecka, äta mer bönor och helt undvika att dricka alkohol om vi vill uppnå och behålla en god hälsa. För alla oss som njuter av alkohol i små och måttliga mängder utan problem känns det här både långsökt och världsfrånvarande. Och frågan är om de här råden faktiskt inte gör mer skada än nytta?
NNR syftar till att ge en heltäckande och aktuell sammanställning av forskningsläget i frågan om hur befolkningen bör äta för att må bra. De här riktlinjerna blir sedan grunden för de nationella kostråden i Sverige och styr bl.a. hur man planerar skolmat och mat inom annan offentlig verksamhet. Nytt för i år är också att man tagit hänsyn till de olika livsmedlens klimatpåverkan.
I arbetet med att ta fram de nya kostrekommendationerna har mer än 400 forskare deltagit. Min gissning är att de har haft olika expertområden och också olika åsikter. Men till slut måste det ha funnits ett beslutande organ som utformade riktlinjerna som nu presenterats. Budskapet vad gäller alkohol är mycket tydligt. Man ska inte dricka alls.
Jag tycker att den slutsatsen är häpnadsväckande och världsfrånvänd på samma gång.
Fyra argument som talar emot NNR:s alkoholråd
Här kommer mina viktigaste argument för varför jag tycker att råden är så knasiga.
- Alkohol är inte mat
NNR handlar alltså om vilken mat vi ska äta för att må bra. Men alkohol är inte mat och inte heller en viktig näringskälla (som NNR själva skriver). Visst har det förekommit en diskussion inom forskarvärlden om att en liten alkoholkonsumtion skulle kunna gynna hälsan, framförallt för att det i många studier visat sig minska risken för vissa typer av hjärt- och kärlproblem bland medelålders personer. Men den diskussionen, menar jag, är marginell. Jag har faktiskt aldrig någonsin träffat en verklig människa som dricker öl för att få en bättre hälsa. I Sverige dricker vi för att det är gott, kul och för att sätta guldkant på tillvaron. Det finns det forskning som visar. Att använda samma resonemang för alkohol och mat på ett trovärdigt sätt fungerar därför dåligt.
- Moralkakor fungerar inte
Jag är övertygad om att de allra flesta människor är överens om att det är skadligt för hälsan att dricka stora mängder alkohol. Och det är också det som forskningen visar. Ju mer alkohol desto högre risk för problem. Inte rocket science precis. Forskningsstödet är väldigt starkt för riskerna med att dricka stora mängder och mycket på en och samma gång. Men när det gäller en liten eller måttlig konsumtion så är det svagare. Och sanningen är att risken är mycket låg för allvarliga hälsoproblem om man dricker små mängder alkohol och undviker att bli berusad. Det enda möjliga undantaget från den här tumregeln är människor som har en kraftigt förhöjd genetisk risk för t.ex. olika typer av cancer och beroendesjukdom. Men att rekommendera att ALLA människor ska avstå från att dricka alkohol blir som att ropa varg och riskerar att uppfattas som en onödig moralkaka som man inte behöver lyssna till.
- Människor kan själva ta ställning till risker
Rekommendationen för alkohol i NNR låter så här ”eftersom det inte finns någon fastställd gränsnivå för en säker nivå av alkoholkonsumtion blir rekommendationen att undvika att dricka alkohol”. Det här känns ungefär lika logiskt som att helt avråda från bilkörning eftersom det inte heller finns någon säker gräns där heller. Men det skulle vi aldrig göra. I stället litar vi på att människor kan bedöma risker i trafiken på ett någorlunda korrekt sätt och med hjälp av körkortsutbildning. Jag vet att samma approach fungerar alldeles utmärkt även när det gäller alkohol bara man vet vad en konsumtion med låg risk skulle kunna innebära per dag och per vecka. Istället har NNR valt att använda pekpinnen och förkunna att ingen ska dricka som om vi vore barn som inte kan använda vårt förstånd. Jag tycker att det är obegripligt.
- Rekommendationerna är väldigt otydliga
Om man, trots allt, vill dricka alkohol så rekommenderar NNR att mängden ska vara mycket låg. Hur mycket är det? Ett glas vin per dag, 4 starköl de dagar man dricker eller två dunkar i veckan? Den här typen av otydliga råd gynnar faktiskt de som redan dricker för mycket för de får själva bestämma hur mycket ”lite” är. Det vet jag med säkerhet eftersom jag träffat tusentals riskkonsumenter genom åren som alla tyckt att de druckit lite, lagom eller måttligt. Det som är lite för mig är ju nödvändigtvis samma som för dig. Och knappast i linje med en lågrisknivå om man verkligen gillar att dricka.
Det viktigaste kriteriet för användbara riktlinjer är att de behöver vara tydliga. Rådet att inte äta mer än 300 gram rött kött per vecka kan vi tycka vad vill om. Men det motsvara tre små hamburgare och det man kan ta spjärn emot. När veckan är över så vet jag om jag ätit ungefär så mycket eller inte. Och jag kan inte lura mig själv att 10 pannbiffar är tre. Precis samma tydlighet skulle vi behöva när det gäller råden för alkohol.
Gör om gör rätt
Tittar man sig runt om i omvärlden så sveper det fram en mer restriktiv inställning till alkohol. Jag välkomnar den eftersom alkohol är ett av våra största folkhälsoproblem och ny forskning har visat att vi tidigare underskattat alkoholen som en riskfaktor vid många olika sjukdomstillstånd. Men det handlar alltid om mängden.
Flera länder i vår omvärld har också redan sänkt sina riktlinjer för lågriskbruk och tydligt kommunicerat en gränsnivå, i antal glas, för en maxgräns för vad som kan anses vara låg risk. I Danmark, Australien och Frankrike har man landat på en övre gräns på 10 standardglas i veckan (motsv. ett litet glas vin). Jag gillar den den utformningen av riktlinjer eftersom de är lätt att komma ihåg, bygger på forskning och känns trovärdiga.
Nya svenska riktlinjer för lågriskbruk
I Sverige håller Socialstyrelsen just nu på att uppdatera de gamla gränsnivåerna för riskbruk. Det verkar finnas en samsyn bland svenska alkoholexperter om att gränsvärdet borde ligger runt 4 standardglas per dag och max 10 standardglas per vecka innebär lågrisk för de allra flesta människor. Och mycket talar för att det är där de nya riktlinjerna kommer att landa.
Jag tycker att dessa siffror är tydliga, lätta att förstå och kommunicera. Håller man sig konsekvent till dessa riktlinjer är risken för problem också låg för de allra flesta människor. För trovärdighetens skull hade det varit önskvärt om NNR hade kommit till samma slutsats.
